Syftet med studien var att belysa begreppet inkludering utifrÄn nÄgra lÀrares perspektiv samt vilken uppfattning de har kring möjligheterna att arbeta inkluderande i sina verksamheter. Detta i ett led att pÄ sÄ vis komma Ät den kunskap som behövs för att kunna arbeta för ett skolutvecklande arbete med en inkluderande verksamhet som mÄl. Som en del i det undersöktes Àven lÀrarnas attityd gÀllande ett inkluderande arbete.Som metod har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer anvÀnts. Sex lÀrare som alla har erfarenhet av inkluderande arbete har intervjuats. LÀrarna arbetar i samma kommun pÄ tre olika skolor.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Studiens syfte Àr att analysera pedagogers syn pÄ inkluderingsarbete med elever i sÀrskolan och grundskolan. Vi vill undersöka hur pedagogerna anser att den inkluderade elevens sociala behov och sjÀlvkÀnsla pÄverkas vid inkludering. Syftet Àr att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ stigmatisering och utanförskap. För att besvara syftet anvÀnder vi oss av följande frÄgestÀllningar; Hur ser pedagogerna pÄ inkludering av barn tillhörande sÀrskolan i grundskolan? Vilka för och nackdelar anser pedagogerna kan finnas vid denna inkluderingsform? Hur resonerar pedagogerna kring samarbetet mellan de olika skolformerna och vilka kvalifikationer anser de pedagogerna behöver för ett lyckat inkluderingsarbete? Sammanfattningsvis visar undersökningens resultat pÄ att pedagogernas syn pÄ inkludering Àr tÀmligen samstÀmmig, och att denna inte anmÀrkningsvÀrt skiljer sig Ät.

Bilder av inkludering En textanalys av begreppet inkludering i styrdokument och pedagogers texter kring begreppet.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar Àmnet inkludering inom specialpedagogiken. SÄvÀl svenska som internationella forskares syn pÄ inkludering och vÀgen dit. Studien utreder begreppen kategorisering och inkludering. Syftet med undersökningen var att identifiera ett par möjligheter som gynnar inkludering och ett inkluderande arbetssÀtt som kan anvÀndas i den svenska skolan.  Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie med relevant forskning som kÀllor.  Resultaten pekade pÄ tre möjligheter som kan bidra till inkludering, delaktighet och deltagande, tid och lÀrarens kunskaper och attityder till ett inkluderande arbetssÀtt.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.

Denna systematiska litteraturstudie upprÀttats av intresse att undersöka hur inkludering pÄverkar eleverna i matematiksvÄrigheter. Syftet med studien Àr att beskriva de utmaningar som lÀraren stÀlls inför vid inkludering av elever i matematiksvÄrigheter. Detta leder Àven till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvÄrigheter. Resultatet visar pÄ att mÄnga forskare stÀller sig positiva till inkludering, men menar att lÀrare behöver mer kompetens pÄ omrÄdet. Det pÄvisas Àven att inkludering inte passar alla elever i matematiksvÄrigheter.

Syftet med fo?ljande kvalitativa studie a?r att med hja?lp av intervjuer underso?ka la?rares arbete med och tankar om skolans va?rdegrund na?r det kommer till demokrati, fostran, ett ma?ngkulturellt samha?lle och ja?mlikhet. Fra?gesta?llningarna inkluderar a?ven en avsikt att studera hur undervisningen ga?r till, om denna enbart a?r planerad eller om de intervjuade la?rarna vittnar om icke planerade la?rsituationer. Metoden som anva?nds a?r semistrukturella intervjuer som sammansta?lls, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action pa? resultatet.

Denna uppsats handlar om hur inkludering kan förstÄs och beskrivas. NÀr politiker formulerar förÀndringar i skolan tolkas detta av skolornas huvudmÀn, rektorer och pedagoger. FörÀndringen förvÀntas sedan realiseras i skolan. Uppsatsens empiri bygger pÄ tolkningar av specialpedagoger/-lÀrares meningskonstruktioner av inkludering i en mellanstor svensk kommun. Definitioner av inkludering i specialpedagogisk forskning utgÄr bl.a.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ inkludering av elever i grundskolan och vad de har för Äsikter kring begreppet. HuvudfrÄgorna som studien grundade sig pÄ var vad lÀrare ansÄg om bristen pÄ förÀndringar i skolan, hur de sjÀlva skulle vilja nÄ en skola för alla samt om de ansÄg att full inkludering Àr nÄgonting efterstrÀvansvÀrt.     Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, dÀr dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut sÄ. Datamaterialet insamlades med hjÀlp av intervjuer med sex lÀrare. Vid intervjuerna anvÀndes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjÀlp av bandspelare.     Resultaten har visat att det finns en viss samstÀmmighet bland informanterna. De anser att full inkludering Àr ett mÄl att strÀva emot.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda pÄ om det fanns nÄgra skillnader mellan dessa tvÄ verksamheter nÀr det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av vÄra undersökningar visar att begeppet inkludering Àr svÄrdefinierat, Àven om det framkom att arbetet i de tvÄ skolorna inte skillde sig anmÀrkningsvÀrt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv instÀllning till att arbeta inkluderande och vi vÀckte en nyfikenhet hos nÄgra nÀr det gÀllde sjÀlva begreppet inkludering..

Studiens syfte Àr att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulÀr. Studien Àr avgrÀnsad till att undersöka tre aktörers strÀvan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lÀrarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, sÄ som skollag och lÀroplan, som skolan har undersöker jag utifall lÀrare, specialpedagoger och rektorer har en strÀvan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att sÀrskilt stöd skall erhÄllas i klassrummet och inte sÀrskiljt.